Och nu till dagens väder..
"Och nu till dagens väder: Det blir växlande molnighet, med regnskurar och sol."
SNACKA OM att gardera upp sig!!
Själviskt citat:
"Och nu till dagens status: Det blir växlande humörsvängningar, med div aktiviteter, inom de flesta kategorier."
Just nu går livet lite både upp och ner.
Vissa stunder är ljusare än andra.
Veckans sol:
- Jobb på ingång
- Avskedsfest i sthlm, älskade mamma T, du lämnar mig nu ju.. =(
- söta vänner
- tävlingsdebut + hoppdebut på TimTim
- tennisturnering
Veckans regnskurar:
- falskhet och besvikelse
- schizofrena föredettingar
- ifrånsägande ett jobb, ett drömjobb
Vet ni, jag kommer hädanefter, som det oerhört negativa personer jag faktiskt är; låta er en gång i veckan få höra om Veckans hatobjekt.
(som jag precis lovat, kommer här):
HATOBJEKT nr 2
MORGONSTUNDENS NYNNANDE
Hatar inte ni också, man är trött, rätt nyvaken, förstår inte egentligen alls vad man gör uppe så tidigt. noch sannerligen är inte morgonhumöret på topp heller?
det är ett fåtal med människor i närheten och det enda man vill höra, så tidigt på morgonen, är sina egna tankar och kanske lite vågor slå mot strandkanten.
Men vad får man höra istället? När man står där i sin box, har lite egna ljud och låtar i huvudet. Jo, någon icke tänkande människa röra sig omkring en, nynnandes på en jävla låt. Samma låt, samma tre toner, om och om igen. Falskt som tusan, och man hör varken den egentliga melodin eller vad det är för låt nynnandet ska föreställa. Man har redan gått och irriterat sig på detta de sista typ 28 minutrarna !! När den hemska nynnande människan i fråga glatt och piggt utbrister:
- Åh, jag har hittat mig en ny favoritlåt!!
"NEEEEHEEE??" (enda tanken som då slår mig; skjut någon och gå och lägg dig)
Så alla jävla nynnande morgonmänniskor. Om det nu så jä'la gärna ska nynnas så håll dig gärna till:
Nynna inte falskt, var inte oerhört trevligt och glad, nynna på en känd låt som alla borde veta vad det är. men helst av allt, dra på en radio och låt oss alla dela på nynnandet istället!
XoXo // The Runaway Bride. - after rain comes the sunshine.
Inte bara länge sedan jag bloggade, ännu längre sedan det hästbloggades. Här kommer det:
MASSOR med saker har hänt.
TimTim har gjort sin TÄVLINGDEBUT. en LA:4 på JumpClub. aldrig har han startat en dressyr innan. Ungefär en timme inne jag ska starta ställer någon mig frågan:
-men vad säger han om dressyrstaketet då, den lilla hoppehästen?
Och så långt hade inte emelie tänkt..
Han skötte sig iaf exemplariskt, han tyckte han var coolast och bäst på hela tävlingsplatsen.
In kommer vi på banan. TimTim tittar sig runt omkring: "Maaatte, det är maassa med små vita hinder här", tänker han säkerligen och med spetsade öron bjuder han på vartenda staket vi rider mot. Trots det (och ett par småmissar senare) går vi iaf in på 58 %, säga vad ni vill . jag är asnöjd!
Beate är nog fortfarande gravid.
Massa hästar att rida hos Gabi. Star är fantastic, Caramelle är uttråkad och sysselsätter sig med att leka monster, och Blitz / Blixten ska visas på kvalitéen nästa söndag. Uppdatering om detta kommer.
MYCKET MER att berätta. Vi tar det nästa gång, kanske. eller inte.
A new life..
Har, som jag skrivit innan, fått ett superjobberbjudande, inom en helt annan inriktning än den jag just idag lever i.
åh, vilken längtan jag kände tillbaka till det underbara livet med
det underbara mornarna, arbetskollegorna som skriker av glädje när man kommer med frukost. De gör (oftast i stort sett) allt man säger till dom att göra.
De lugna, tomma dagarna man bara traskar runt, har tusen saker att göra, dock ingen som kommer och stör eller förstör ens dygnsrytm (vilket består i att jobba, jobba, jobba, duscha, sova, jobba, jobba, jobba, duscha, sova osv..)
Jag längtar även tillbaka till att
frysa hela vintrarna i sträck. Frysa så mycket att man funderar på om det ens spelar någon roll om arbetskollegorna råkar stämpla en med sina vassa broddar, för man kommer nog ändå inget känna.
Jag saknar att
sakna människor och få må bra när jag väl är i närheten av dessa.
Jag längtar tillbaka till den
kassa lönen (vilket jag iförsig inte hade tidigare, men kan tänka mig tanken),
till de
mörka nätterna och till allt traskande.
Jag saknar att
alltid vara hungrig, aldrig äta och bara bränna bort allt fett man borde haft för att hålla sig varm i kylan.
Allt det har jag saknat sista året; allt det trodde jag att jag skulle få tillbaka. Nu är framtiden ovis igen.
Dags att fortsätta leta lght österut? Dags att bita ihop? Dags att försvinna?
Eller är det nu, jag bara ska visa mig vara oumbärlig.. (lite tveksam på ordet, men ni vet, det kändes som att det passade in där, som alltid.) Jag ska vara helt underbar, så att jag bara måste få jobbet.
Då kan jag jobba med det som jag faktiskt tycker är kul, där jag trivs bäst, med de underbaraste av människor och få kämpa lite extra varje dag för att göra både chef och arbetskollegor glada.
På tal om något helt annat (som alltid, jag som aldrig behåller den röda tråden... kanske det är JUST DET som är den röda tråden.. eller .. hmm. äsch, till saken igen då) .. Jag tycker det är lite jobbigt med schizofrena personer. Jobbigt att aldrig veta vart man har någon eller hur man ska betee sig när. Hur vet man? Vore det kanske enklast om alla bara hade typ en sanningstavla, som man alltid var tvungen att ha på typ ryggen (bra placering, då kan man inte själv alltid se vad man själv tycker är sant.. och det är ju bra, annars skulle man ju jämt veta när man ljuger.. eller nåt..) Juste, röda tråden.. då behöver i alla fall ingen människa gå runt och tänka:
Vad tänker han där? Hur menade han egentligen? Vad tycker han om detta?
ser ni, allt skrivs i manlig form, kan det vara ett tecken? Kan det vara så att det oftast är det manliga könet som blir schizofrena, aldrig säger vad dom egentligen tycker, tänker eller menar? Det kan tålas att tänka på.. eller vad tycker ni?
XoXo// The Runaway Bride - ibland är jag bara såå ute och svajar i det gröna höggräset...
I huvudet på..
ett samtal hörs på en balkong i mitten av ingenting. Två unga kvinnor diskuterar:
I huvudet på en Runaway Bride :
-Nej men alltså. Dom ifrågasatte hur jag ens kunde ha fått körkort bara för att jag inte fattade ett ljud av dom sa när dom pratade om saker som (jag är megaimponerad av mig själv att jag ens kommer ihåg namnen) kylarvätska, kammremar, locktop, oljeförstoppningar. Jag menar vem f-n lärde sig något sådant genom att ta körkort? Jag har sånt här fotografiskt minne, allting jag läser lägger jag in i minnet som fotografier och plockar fram rätt sida när den ska användas. När jag sedan vet att det inte behövds längre, läggs det i arkivet, som jag sedan bränner (inte efter lagen på arkiverat 10 år, utan enbart efter tre dagar). Gissa hur jag lyckades få så bra betyg i skolan men fortfarande verkar lika oallmänbildad som en 7 åring?
I huvudet på Noppan:
- Jaha! Vad coolt. Men så funkar tyvärr inte personalen i min hjärna. Det är bara den här jä-la gamla pensionärstanten med rullator. Går fram till arkivet, blåser bort allt damm, all spindelväv yr i det alldeles för gamla och mörka tomrummet uppe på vinden. Vänder sig om och frågar försiktigt till själv; vad var det vi letade efter? Efter ytterligare många minuters letande i arkivet hittar vi äntligen vad frågan var:
"Sveriges huvudstad=Stockholm"...
Inte konstigt ibland att två unga kvinnors samtal på en balkong i mitten av ingenting kan vara så långa utan att egentligen handla om någonting alls..
Bara ett litet måndagsinlägg, sådär på tal om ingenting alls:
XoXo// The Runaway Bride - mhmm, I like it!
Just God knows..
en del ställer sig frågan om hon blivit religös..
andra förstår precis vad jag menar..
Och så var den semestern slut... S U C K !
Tänk er, jag har haft sååå fullt upp att inte ens bloggen hunnit få veta vad som gjorts.
vad har gjorts då, ja vad har inte gjorts och hunnits med. Ganska lite festande faktiskt (trott eller ej)
Föl har visats (med OJ så snygga och matchande visare)
hästar har flyttats, hästar har ridits (absolut inga avtrillningar, om någon råkat höra något om det)
Mamma T har fått finbesök från förorten,
jobbbyten har diskuterats inte bara en, utan kanske både två och tre gånger
Middagar har avnjutits
Idrottstalanger har upptäckts (wimbledon nästa för mig och Jeanna, för visst heter det wimbledon i tennis?)
Bilar har kokats och fått punkteringar, även här inte bara en gång, utan kanske både två och tre gånger
Listan skulle, som alltid, kunnats göra mycket längre. Men jag tror vi slutar här innan vi kommer in på allt för snuskiga och personliga detaljer. dom vill väl ändå ingen höra om??
The RUNAWAY BRIDE´s största problem:
Jag har så sjuuukt mycket roliga saker att skriva om. Så många spännade och innehållsrika (om inte, väldigt intelligenta och intressanta) böcker som skulle kunna knapras ihop på bara några timmar.
Problemet är dock att när jag väl hamnar, för en gångs skull, framför datorn, får jag inte riktigt ut allt i ord, eller okej, jag har glömt bort vad som skulle bloggas om.
I fortsättningen lovar jag alla er läsare (inte för att ni är överdrivet många, men jag tycker om er få som faktiskt läser). Er lovar jag att överallt bära med mig en penna och anteckna alla roliga funderingar i min kalender. Så får även ni ta del av mina övernaturligt begåvade tankar och funderingar om precis ingenting. Bara så ni vet!
Just det, medan jag kommer ihåg det.
Jag (och även min älskade andra hälft, även kallad kåtanoppan) är sjukt patetiska ibland. men vi mår bra ändå... eller?
Och vem f-n behöver en pojkvän?
XoXo // The Runaway Bride - Oh, I can see her running away.. oh no, sorry, now I cant see her anymore. She just run to fast... like always.
HÄSTPRAT.
NU NI!
Nu börjar det hända grejer här. Jag sa ju innan att allt var påväg åt rätt håll. OJ oj oj så rätt jag hade ! (inget nämnt inget glömt, men framförallt, inget sagt) Men nu känns det bara väldigt rätt.
Slut på Hästprat.
It's the end of something new, something borrowed and something blue..
Jag har även roat mig senaste typ två veckorna med att ha ett hemskt illamående som en gyllene cirkel runt mig, vet inte vad som kan vara felet.. (och för alla er som redan tänker tanken. "NEJ ! det är jag inte")
Jobbat som en liten iller, men nu ska ni få höra. Världens undergång är nära, Lochnesssjöodjuret kommer upp ur sin gömma och all världens planeter trillar ner på Antarktis; Men jag EMELIE är ledig resten av veckan ut! Är det inte helt, helt underbart så säg? Den ska tillbringas på många bra sätt; välplanerat och allt ..
Hästar
kattvaktning
sthlm med ett äckel
the Big X
öldrinkning (vart fan tog vinet vägen?)
flytta häst
rida ännu mer hästar
vandalisera marknadsföring (hemligt, schyy)
fölvisning.
Ja, sen ska jag ta det lite lugnt också ! :)
Mycket har som vanligt hänt sen sist,, det är ett bra sätt att ha koll på mig. När jag inte bloggar då händer det oftast som mest saker. Planer smids, planer ändras, planer stryks, dumheter utförs, bus planeras (oftast utförs) osv osv. Likaså har skett detta alldeles för långa uppehåll.. Så som sagt, när bloggen ligger tyst och stilla är det nog läge att ringa och hålla koll så jag fortfarande lever..
Jag känner att dethär med dig kanske inte är rätt. Vad har jag gett mig in på. Så länge inga känslor blandas in. När vi båda vet vilket stadie det handlar om. Är detta verkligen bådas vetskap? Är läget verkligen under kontroll?
Just sånt härn't är mycket svårt att svara på. Man vill så gärna, så mycket, jämt och ständigt bara vara folk till lags. Man vill kunna lita på sig själv eller åtminstone kunna bestämma över sig själv, sina tankar och känslor.
Men är det någonsin någon som lyckats? Hur många gifta par ville egentligen falla för just den som blev ens andra hälft?
Är det ödet som för folk tillsammans?
Är det tillfälligheten?
Är det människans hjärna som säger; här är din trygghet?
eller är det så enkelt att helt plötsligt börjar bara två människors hjärtan att slås som ett?
When I first saw you, I saw love
And the first time you touched me, I felt love
And after all this time, you're still the one I love
And I know, it's just so not right. But, who can blame two hearts founding eachother?
XoXo // The Runaway Bride - SovA? Var det någon som sa sova? Nee, jag tänkte väl det.
Jag är ju kattvakt, får man ens sova då??
HÄSTPRAT:
Det går bra nu.
Jag är mycket nöjd med prestationer och framsteg.
Jag är mycket nöjd med utgångsläget från och med idag. Nu blir det bara bättre.
jag är mycket nöjd, för vet ni, nästa helg är det TÄVLINGSDEBUT med TIMTIM. LA:4 på Jump Club, ingen aning om hur det tänkte gå, men det kanske inte är så lätt att veta i förväg :) Snyggast är planen iaf, å det borde vi ju lyckas med, så snygga som vi är ihop :)
Slut på HÄSTPRAT.
The Ghost of M.J.
Helt seriöst.
Han förföljer mig.
De senaste dagarna jag suttit på radion eller gått in i någon butik har någon av hans låtar börjat spelats, i stort sett vareviga gång.
På alla Tröjor, mössar och t-shirts jag fastnat med ögonen på. under mina senaste dagar av shopping, har hans arma vita, men ack så vackra ansikte speglats upp och hans namn pryder minst varannat av dessa plagg.
Vad är det han vill? Vill han leva vidare inom mig? Vill han att det är min tur nu att ta över världen? Vill han kanske skänka mig några av hans miljoner, hans underbara sångröst eller hans vänliga tankar om alla (vilket jag, kanske är det enda personen i världen att tro, men jag tror på att det var vad han ville)
Så, visst lite creepy! Men någonstans där inne tror jag att det finns en mening.
Och visserligen tror jag på skyddsänglar.
Och jag har tydligen fångat den bästa; The King of Pop, Michael Jackson.
Shoppat loss som galna idioter på turiststråk har vi gjort idag, jag och Bea. Det bar av mot Barkarby och första stoppet: IKEA.. (suck, suckade jag hårt. ni som känner mig vet hur tråkigt jag tycker det är där. kanske pga min hemlöshet, men ändå). Beas tankar ang ikeashoppingen med mig:
- Alltså, dethär är ganska kul. det är som att shoppa som personlig assistent med en efterbliven.
Mhmm, Ja, personligen skulle jag väl säga att shoppa med Bea är som att ha med sig mormor !!!
Turen fortsatte mot Bauhaus. Dumma, elaka blondiner var våra karatärer för detta shoppingbesök (jag vet, vi är brunetter, men det är ju insidan som räknas har nån sagt till mig) Vi hittade snabbt en "ny på jobbet-prao" Ohoo, tänkte vi, nu ska vi göra honom till åtlöje, taskigt för oss, han kunde alla frågar vi ställde. INTE OKEJ!
MATDAGS; med vår strikta kost (vegetarianer, glutenallergiker) gjorde vi något häpnandsväckande och styrde Nacho mot .. juste MAX: mmmm !
Vidare till Barkarby OUTLET. där shoppades det som tokar ! Nya snygga jeans, nya snygga skor x2 och en BROLLE JR skiva. Jag var nöjd som ett småbarn när vi sedan tryckte gasen i bótten hem till förorten Enköping igen.
Spännande och trevligt äveentyr. Me like och tack för en trevlig dag.
XoXo // The Runaway Bride - runnar till soffan för att sova efter att jag städat lite. imorgon kommer nog en liten uppdatering på "relationsstatus" + en ny "dagens flik" ska införas-
HÄSTPRAT.
Blitz hoppade idag, han är asbra. mer info kommer inom kort.
Slut på HÄSTPRAT.
En dag för länge, länge sedan.
Vi håller folk borta, långt borta, för att inte bli sårade. Men om vi nu håller folk så långt borta kommer vi någonsin kunna släppa någon så nära inpå så vi inte behöver bli sårade mer?
Vi gör allt för att inte bli olyckliga. Vi gör det så mycket så vi kommer aldrig bli lyckliga,
ÅLDERSKRIS.
Varför är det så att alla mina vänner vuxit upp och inte jag?
De har egna lägenheter, en framtid och självklart en jävla sambo (hatobjekt nr 1, om ni är trogna läsare).
Jag känner mig så sjukt omogen, fortfarande lika sugen på att hitta på bus, dumheter och bara leva livet dygnet runt. Inte ta något för seriöst (för jag har hört att det blir så jävla seriöst då)
Dricka massa alkohol, gå mot röd gubbe, ta med ölen in i rökrummet (trots att det är mot reglerna), försvinna från detta liv, mest för att bara få försvinna.
Är det nu vi börjar förändras? Är det nu vi sätter normerna för resten av våra liv? Ska alla mina vänner växa upp till seriösa, laglydiga och duktiga vuxna människor och jag ska för alltid tycka det är kul att klättra i träd, spela fotboll, blinka lite med ögon till främmande unga, vackra män. Och aldrig, aldrig någonsin skaffa en JÄVLA SAMBO! ..(hatobjekt nr 1)
ÅLDERSKRISEN ÄR ETT FAKTUM. Men nog fan är jag nöjd med mitt liv ändå.
XoXo// The Runaway Bride
TIMTIM ÄR BÄST!
Bea har flyttat idag. Hoppas hon kan sova inatt och inte känner sig orolig och dan, tänk på att du bär på en blivande oshäst älskade lilla Bea :)
Treåringarna är grymma. Imorgon börjar resan till UNGHÄSTVM. Och jag blev kvar hemma, och fick massa hästar att rida istället. (tackar och bockar för ridtiden jag får GG. Hatar att jag har häst och jobb här hemma så jag missar äventyret till Denver (rätta mig om jag har fel).
LYCKA TILL Wellington, Jeanna och Gabriella. Rid assnyggt, se till att ha roligt och Jeanna, glöm för i helvete inte programmet!
(ha, jag förvarnade inte ens om hästprat. Tänker inte ens be er ickehästfolk om ursäkt. För har ni läst igenom hela detta utan att fatta att det är hästprat. är ni ändå inte intelligenta nog att vara värd en ursäkt. ;)
