self-criticism and self-instinct
"Så lätt bränner du mer fett!", "Därför strammar brallan", "Smalt och smarrigt", "snygg rumpa snabbt"..
Detta är bara en liten andel rubriker man kan läsa i dagens veckotidningar. Inte konstigt att fler och fler unga testar dåliga dieter, farliga träningsmetoder eller helt enkelt sluta äta. I varje artikel utstrålar texten hur mycket bättre man mår om man går ner i vikt, hur mycket mer attraktiv och snyggare man blir. Inte konstigt att fler och fler unga får dåligare och dåligare självförtroende. Artikeln i säg är ju med all sannolikhet inte menad för en ung generation som inte ens nåt upp till tonåren, MEN, det är i de tidiga tonåren man är mest lättpåverkad och tar åt sig av vad omvärlden tycker och tänker om en.
Men mår man så jäkla mycket bättre av att gå ner ett par kilo i vikt? Hur mår man om ingen ens märker det? Slutar man den stränga vattendieten eller anstränger man sig ännu mer? Och om någon märker att man går ner i vikt? Fortsätter man då, för att kunna gå ner mer i vikt, för nu la ju äntligen någon märke till det?
Enligt egna erfarenheter anser jag att man får sämre och sämre självkänsla ju mer vågens mätare går ner. Man hittar fler och fler fel på ens egen kropp och blir mindre och mindre nöjd. man anstränger sig mer och mer, äter mindre, motionerar mer.. och sen då? Kommer man någonsin kunna bli nöjd?
Jag fick reda på en förfärlig sak igår från min "telefonvän"... jag har gått i alla år och trott att folk har sett mig som en jättesnäll person... TYDLIGEN .. är detta inte fallet? Minst två av mina vänner har lite fint nämnt att av de fem alternativen från föregående blogginlägg.. var Edit Brit (den ooerhört elaka bitchen, som knappt hade några vänner, ochdomhon hade ville helst inte umgås med henne) den som stämde bäst in på mig?! jag är djuupt förvånad. Kan detta vara möjligt? Och tänk er, här har jag nästintill ansträngt mig för att dessutom vara jättesnäll i alla dessa år och så får man en sådan kniv i ryggen.. nej nu jävlar.. jag ska nog visa på riktigt vad elakhet är !
Dagens Korta instickare:
* Paaarty heeelgen lång
* Soooola heeelgen lång
* Jag har äntligen fått börja rida Paloman igen
* snart kanske jag inte är megamobbad här ute på landet längre.
* Det är våår, jag är lycklig och flirtig
Och nu börjar ännu en arbetsdag. lika uppfriskande som alltid. Ja juste Oscar.. jag springer på som vanligt igen nu, för nu är foten bra :)
Tjitjing // THe Runaway Bride - running like noone else.
Detta är bara en liten andel rubriker man kan läsa i dagens veckotidningar. Inte konstigt att fler och fler unga testar dåliga dieter, farliga träningsmetoder eller helt enkelt sluta äta. I varje artikel utstrålar texten hur mycket bättre man mår om man går ner i vikt, hur mycket mer attraktiv och snyggare man blir. Inte konstigt att fler och fler unga får dåligare och dåligare självförtroende. Artikeln i säg är ju med all sannolikhet inte menad för en ung generation som inte ens nåt upp till tonåren, MEN, det är i de tidiga tonåren man är mest lättpåverkad och tar åt sig av vad omvärlden tycker och tänker om en.
Men mår man så jäkla mycket bättre av att gå ner ett par kilo i vikt? Hur mår man om ingen ens märker det? Slutar man den stränga vattendieten eller anstränger man sig ännu mer? Och om någon märker att man går ner i vikt? Fortsätter man då, för att kunna gå ner mer i vikt, för nu la ju äntligen någon märke till det?
Enligt egna erfarenheter anser jag att man får sämre och sämre självkänsla ju mer vågens mätare går ner. Man hittar fler och fler fel på ens egen kropp och blir mindre och mindre nöjd. man anstränger sig mer och mer, äter mindre, motionerar mer.. och sen då? Kommer man någonsin kunna bli nöjd?
Jag fick reda på en förfärlig sak igår från min "telefonvän"... jag har gått i alla år och trott att folk har sett mig som en jättesnäll person... TYDLIGEN .. är detta inte fallet? Minst två av mina vänner har lite fint nämnt att av de fem alternativen från föregående blogginlägg.. var Edit Brit (den ooerhört elaka bitchen, som knappt hade några vänner, ochdomhon hade ville helst inte umgås med henne) den som stämde bäst in på mig?! jag är djuupt förvånad. Kan detta vara möjligt? Och tänk er, här har jag nästintill ansträngt mig för att dessutom vara jättesnäll i alla dessa år och så får man en sådan kniv i ryggen.. nej nu jävlar.. jag ska nog visa på riktigt vad elakhet är !
Dagens Korta instickare:
* Paaarty heeelgen lång
* Soooola heeelgen lång
* Jag har äntligen fått börja rida Paloman igen
* snart kanske jag inte är megamobbad här ute på landet längre.
* Det är våår, jag är lycklig och flirtig
Och nu börjar ännu en arbetsdag. lika uppfriskande som alltid. Ja juste Oscar.. jag springer på som vanligt igen nu, för nu är foten bra :)
Tjitjing // THe Runaway Bride - running like noone else.
Kommentarer
Trackback
