I'm in love in that family..
Jobbet väntar inte förrän på fredag em. Har slagits av tanken mer än en gång att åka tillbaka redan ikväll, för att börja jobba redan imorgon istället. Det är därför först nu jag har förstått det, jag måste älska mitt jobb. Jag har faktiskt saknat känslan, människorna, andan, mitt rum hela jäkla dagen. På jobbet är det oftast alltid roligt. Det är glada människor med positiva inställningar till livet. Man mår bra av att vara där. Man får ny ork. Man får mer energi. Maybe.. I'm in love in that family.. är det så att man kan bli kär i en hel familj? Kanske har dom en känsla man aldrig känt från en familj förr, en sprudlande värme som får en på bra humör och snälla tankar... gårddagens kväll skulle spenderats med min egen familj i Irsta, dock hamnade jag som vanligt inne hos familjen på jobbet, skrattandes, rimmandes och ätandes en tugga mat istället. kommer, någon, kanske ett par timmar försent till Irsta, och när jag kommer får man knappt ett hej och sen åker alla i stort sett på en gång.. Kul Jul! Om man hellre vill vara kvar och umgås med sin "chef familj" än åka hem, vara ledig och umgås med sin riktiga familj.. är det fel på dig, eller din familj?
Jag hoppas alla Ni därute haft en underbar Jul, ätit god mat, umgåtts med dom som ligger er varmast om hjärtat och fått många fina paket.
Njut av Julen och var snälla mot varandra. Det är ju ändå det julen är till för=)
// The unfaithful woman has been unfaithful again..this time against her own family..
What a Night!
Tänk om hela ens liv skulle spelas in på videokamera och allt skulle visas ocensurerat världen över... Skulle DU leva ditt liv annorlunda då? Skulle du tänka efter före om du inte brukar göra det? Skulle du försöka vara en bättre människa än du är idag? Skulle världen se bättre ut om varje människa hade någon som älskade dem och ville dem deras eget bästa? Har alla människor en själsfrände någonstans på jordklotet? Och isåfall, hur ska man lyckas hitta denne?
Man säger att man inte själv ska behöva ändra på sig, utan partnern måste älska en för den man är. Men ibland hörrni, är det nog dags att göra lite uppoffringar för Kärleken och man nu verkligen tror på den.
Själv måste jag nog säga att kärlek och själsfränder är sjukt överskattat. Man kan få minst lika mycket kärlek från en vän som från en kärlek. Enda skillnaden är det att Äkta Kärlek tar slut, medan Äkta Vänskap stannar för evigt.
I'm in looove in wrong person.. again.. like always.. haha stupid me.
A Dramaqueen? Me? No, I'm just playing the game...
// The unfaithful woman who had have a WONDeRFUL weekend with my MadMäd on BlueMoonBar, and I just say WHAT A NIGHT! and also hanging around with Noppan, who has finally get her ass from that Winterland in north :)
To be old
När du fyller 13 - fyller du tonåring och det är dags att växa upp lite. Plocka undan leksakerna och försöka mogna.
När du fyller 15 - blir du straffmyndig, du får köra moppe och lagligt ha sex, vilket är en vuxenlek..
när du fyller 16 - får du övningsköra, och i alla fall när ja var liten, fick även pojkarna ha sex (ja, ni vet vad man säger, killar ligger några år efter i utvecklingen). ja nu får även pojkarna börja leka vuxenlekar och leksaksbilarna börjar packas undan.
När du fyller 18 - då händer allt. Du blir myndig, du får ta körkort, är dina föräldrar elaka måste du börja betala hemma. då är man "vuxen på låtsas"
När du fyller 19- är snart tonåren slut och studenten väntar. Fortfarande ett vilset barn ute i vida världen, även fast du egentligen borde vara vuxen nu.
När du fyller 20 - Ja, då är du ingen tonåring längre, du får köpa alkohol på krogen och har betydligt enklare att ta dig in på krogen även på lördagar. Krogen på lördagar = början till vuxenlivet.
Här ovan, ser ni hur mycket som händer, tätt fullt av varandra. På bara ett par år har man gått från en liten skit till en vuxen, mogen människa. Det händer väldigt mycket i just dessa år och man har mycket som man ska lära sig. Men nu fyllde ju Madeleine varken 13 eller 20.. utan det är nu du fyller 21 år.. och det är HÄR mina vänner.. Livet börjar på riktigt !
Nu madeleine korhonen har du haft dina 7 år att träna för att bli vuxen. Du ska hädan efter föra dig genom att diskutera det svenska klimat och finanskriser. Att diskutera jobb, barn och boräntor. Det är nu, det är dags att sluta betee sig som en liten skitunge och växa upp på riktigt. Dags att sluta köra bil som en dåre och drömma drömmar som ändå aldrig går i uppfyllelse. Dags att sluta parta varje helg och spy varje söndagmorgon. Okej, förlåt.. skrev nog fel innan.. det är inte nu livet börjar på riktigt.. det är nu det slutar !
Älskade Madeleine Sofia Mikaela Korhonen, Lova mig att du aldrig blir vuxen och tråkig. Lova mig att vi alltid, hur gamla å rynkiga vi än blir, aldrig ska glömma bort livets viktiga ord... Ta inte livet så seriöst, det blir så jääävla seriöst då.
ÄLSKAR och Saknar DIG Madeleine Sofia Mikaela Korhonen <3
// Das KinderLamp (brunett på utsidan, blond på insidan och full av överraskningar)
Belief, hope and Love - that's what Christmas all about
Det är högtider som denna man inte får glömma alla bortglömda här i världen. Sverige har uppskattningsvis världens bästa barnomsorg. Varför inte strunta i att köpa en endaste liten julklapp till era barn och istället skänka en slant till dem som verkligen behöver? Om du inte vill göra det för de bortglömda barnen, gör det för din egen självkänsla. Du kommer själv må så mycket bättre när du skänkt en gåva till de bortglömda. Jag tycker det är dags att de starkaste länderna går ihop och gör något åt hungern, svälten, sjukdomar, infektioner, misshandel, kidnappning och massmord. Det är dags att bry sig om världen vi lever på. Det är mycket tjat om klimathotet, finanskriser, och nya president. Viktigt, jo men visst. Men frågan är väl om det kan vara viktigare än att lägga energin på att få flera miljoner människor att sluta leva i skugga och förföljelse och få rent vatten, vaccin och lite kärlek.
Så snälla, skänk en tanke åt de fattiga, hungriga och sjuka..För kom ihåg, det är vad Julen står för;
Tro, Hopp och Kärlek
Apologize...
...för ett av mina senaste inlägg..kanske inte allt är sant..
Jag vill inte att folk ska tro fel saker om mig och och sedan sprida de vidare.
Jag vill inte få ett rykte jag inte är värdig.
Jag vill inte behöva känna mig osäker för att börja om på nytt igen.
Jag vet att folk tror och sprider fel saker om mig.
Jag vet att jag har ett rykte jag inte lever upp till.
Jag vet att jag är för osäker på mig själv för att våga börja om på nytt igen.
I want to change. I want to be that perfect girl. Or maybe, I just want to be exacly what I am... Me !
I'm apologize to everyboy, that I just are me and maybe.. I'll never change !
Nio dagar kvar till julafton och i lördags var det dags för julshopping. Eftersom jag jobbar så pass mycket och dessutom mitt ute i ingenstans, skulle nu alla julklappar införskaffas, så allt var klart till julafton och julklappsutdelningen. Jag, moder Ewa och Viktor tog oss en tripp runt på stans julskyltningar och luciasånger för att avnjuta en perfekt dag med julklappsshopping. Och visst, när man har moder Ewa med sig, blev det en hel del shopping.. Jag kom hem med...en ny vinterjacka.. till mig. En ny skjorta... till mig, en gangsta hat.. till mig, å lite nya underkläder.. även detta till mig. och... inte en enda julklapp, till någon ! Min "chef" Gabi, kallar mig för en egoistisk brud.. Kanske finns en del sanning i det?
Dock fick ja lite julklappstips, så förhoppningsvis blir det väl JULKLAPPSshopping i helgen, utan att jag ens ska titta på ett endaste litet klädesplagg till mig själv... hur mycket jag än vill ska jag bara gå förbi dom där skitsnygga skorna på superrean, jag ska inte prova den sexiga nyårsklänningen och jag ska inte ens känna på den underbart mysiga stickade tröjan, för att bevisa att jag inte är någon egoistisk brud,,,,.fast jag skulle i för sig behöva ett par nya jeans........
You told me, you shold let me be alone.. that you wouldn't bother me any more. Do you think I really remember our last summer? Let IT be !
Conversations between Husband & wife
Husband says:
okej, så 22 är ditt gyllene år då?
Wife says: hell yeah .. it's the year EVERYTHING happens
Wife keep on saying: jag kommer in på polis, jag opererar ögonen, gifter mig, får barn, skaffar hus, skiljer mig, hamnar i fängelse, blir kändis, åker upp i rymden, flyger ner i en ballong, springer ett varv runt jorden, sen avslutar jag året med en hej dundrande nyårsfest i mitt slott........
Wife can't stop talking: (jag är sepe, jag vet) förlåt...
Husband says:
hahah, svårt att bräcka det kanske...
men jag ska försöka
A few minutes later husband says:
jag tänker gifta mig med dig operera dina ögon, fast jag inte har en aning om hur, där efter kommer jag såklart åka in på kåken där vi träffas igen du vill då skiljas fast jag hade tydligen redan gjort dig gravid så då måste jag köpa ett slott till dig för att du och lillen ska ha något att göra, fast jag förlorar vårdnaden om barnet och blir cepe som jag förföljer dig över hela jorden där du...
...springer runt och försöker få tag på ett rymgskepp
....
så ska jag slå dig
Ni är alla bjudna på BRÖLLOP!
Best of me
Hur vet man egentligen vem man är?
Man ser sig själv på ett sätt, man vet själv vem man tror att man är, hur man ser ut och hur man beteer sig. Frågetecknet kommer först när man börjar fundera hur andra ser på en? Har dom samma mönster att gå efter som du själv har av dig? Ser andra alla dina små drag och tankar som gör att du är just den du är, eller ser andra bara utsidan, som men faktiskt inte kan rå för eller förändra.
Hur ska man då veta vem man själv är? Egentligen borde man ju vara en blandning av den man själv tror sig vara och den som andra ser en som. Men tänk om det är två helt olika personer? Tänk om din egen självbild och andras bild av dig är varandras motsatser? Varandras minus- och pluspoler? Hur gör man då? How do you show "The Best Of Me" ?
won't you do me the right way
where you gonna be tonight
coz I won't stay too long
maybe you're the light for me
when you talk to me it strikes me
won't somebody help me
coz I don't feel too strong
Daniel Powder / Best of me
Imorgon kommer nog ett mindre djupt blogginlägg, har blivit mycket sånt nu sista dagarna..Sorry !
A cheap hore with no self-esteem
Det är precis vad jag känner mig som just nu. Hur kan du betee dig sådär?
Efter alla år? Du fick mig verkligen att känna mig som en billig hora.. sex i utbyte med en plats för natten. Trodde du jag var så billig? You've changed....compared to me, not for the better...
Jag mår inge bra. Kan någon komma å hjälpa mig? Folk säger att jag gör fel, att jag måste leva mitt liv på ett annat sätt än jag gör idag, byta livsstil. Att jag måste se till mig själv. Annars kommer det gå utför? visst bestämmer vi oss för att inte lyssna på folk?? Visst bestämmer vi oss för att fortsätta leva våra roliga och innehållsrika liv? För vet ni vad jag har hört? Man ska inte ta livet så seriöst..........
An endless sentence
Låt mig berätta en historia. En historia som vi alla någon gång har vart delaktiga i på ett eller annat sätt:
En gång i tiden hade jag en vän, en väldigt nära vän. Vi kunde göra allt ihop. Skratta, gråta, diskutera, mysa, you name it. Ja, i stort sett allt kunde jag dela med dig. Jag gav dig minst en tanke varje dag, undrade hur livet var, vad du gjorde och hoppades att du mådde bra. Brydde du dig någonsin så mycket om mig? Tänkte du någonsin på samma sätt om mig, som jag tänkte på dig? Lekte du bara livets lek? Eller var du bara elak?
Nu hör du aldrig av dig längre. Du avbryter varje samtal jag försöker ha med dig. Du svarar kallt och oengagerat på mina frågor. Vad är det som har hänt? Varför är man inte för alltid nära vänner? Kan man, på samma sätt som man gör slut med en partner också göra slut med en vän? Jag hoppas inte att du vill att vår vänskap ska ta slut för alltid? Jag som trodde bandet mellan oss var ömsesidiga.... Jag hade visst fel...
Är det såhär livet ska vara? Ett stort frågetecken, utan varken vettiga svar eller frågor. Utan varken punkter eller kommatecken, bara en lång jäkla mening. En mening utan varken början, mitt, eller slut? En mening som sträcker sig i det oändliga ?
Far away from civilization-where are "the dramaqueen"
Nu är det redan 2 december och julen ligger precis runt hörnet. Det finns tusen och återigen tusen saker jag ska hinna med innan julaftons morgonen får svepa över vårt jordklot. Men tiden här ute mitt i ingenstans går så ofattbart fort. Nu har det gått 3 månader och livet rullar liksom bara på. Inga jättespännande saker händer och inga nya rykten sprids .. eller dom kanske gör det? bara det att jag inte är delaktig i det livet längre? kanske fortsätter folk att leva sina liv trots att jag inte gör det. På ett sätt känns det ganska skönt, på ett annat helt förjävligt. Jag är ju van att leva "där det händer". Ta del av alla spännande intriger och händelser som sker runt omkring mig och mina vänner. För visst är i stort sett hela min vännerkrets dramaqueens, precis som mig. Alltid med en ny elak eller galen idé i bakhuvudet. Känslan att få leva ut sånt man tidigare bara drömt om och sen veta att man än en gång satt sitt tassavtryck i någons tankar. What a fuck are she talking about, tänker nog många nu. Men jag vet, det finns många som vet precis vad jag pratar om, och det är just Er man saknar tider som denna. Kommer den tiden tillbaka eller är den tiden påväg att försvinna från våra liv och enbart när vi träffar varandra igen, finner den där speciella blicken i varandras ögon, är det enbart då vi kommer få en smak av våra tidigare liv som dramaqueens igen?
/ a former dramaqueens sadness thoughts
